guberno

[2981] guberno, āvī, ātum, āre (κυβερνῶ), I) das Steuerruder führen od. lenken, steuern, α) absol., tristi cum corde, Enn. ann. 482: bene aut male, Cic.: tranquillo mari, Liv.: ars gubernandi, Steuermannskunst, Quint. – Sprichw., gubernare e terra, aus sicherem Orte andere in Gefahr belehren wollen, Liv. 44, 22, 14. – β) m. Acc., steuern, lenken, navem, Enn. ann. 483. – II) übtr.: a) intr. am Steuerruder sitzen, das Steuerruder führen, steuern, meist noch im Bilde, in tanta tempestate te gubernare non posse (v. Volkstribunen), Cic.: iam pridem gubernare me taedebat, Cic.: non est loquendum, sed gubernandum, Sen. – b) tr.: α) konkr.: lenken, iter pedibus, Flor. 3, 5, 16. – β) abstr., steuern, regieren, handhaben, lenken, leiten, rem publicam, orbem terrarum, Cic.: ius, Corp. inscr. Lat. 12, 103: motum fortunae, Cic.: ut commodum commune mutuis officiis gubernetur, Cic.: quo (bono) vita gubernari possit, Cic.: qui eos (pueros) gnbernat animus, Ter.: illa tormenta gubernat dolor, Cic.: haec ratio non gubernat, Cic.: Caesar meis consiliis adhuc gubernatus, Cic.

Quelle:
Karl Ernst Georges: Ausführliches lateinisch-deutsches Handwörterbuch. Hannover 81913 (Nachdruck Darmstadt 1998), Band 1, Sp. 2981-2982.
Lizenz:
Faksimiles:
Kategorien: