condīgnē , Adv. (condignus), ganz (dessen) würdig, ganz entsprechend, ganz ebenso, Plaut. Men. 906 u.a. Gell. 1, 6, 4 M. Caes. bei Fronto ep. ad M. Caes. 1, 2. p. 3, ...
2. mōrātus , a, um (v. mores), I) ... ... 11. p. 97, b): istoc more morata, so geartet, Plaut.: condigne pater est eius moratus moribus, so geartet wie er, Plaut.: quid ...