interemptor , ōris, m. (interimo), der Mörder, absol., Treb. Poll. trig. tyr. 8, 7. Prud. cath. 12, 114. Augustin. in euang. Ioann. 79, 2: mit Genet., fratris sui, Vell. 2, ...
interemptrīx , trīcis, f. (Femin. zu interemptor), die Mörderin, fratris, Lact. 1, 10, 9: übtr., pudoris, Tert. de spect. 17.